fredag 29 april 2016

Volvo Amazon 121 och en felvaggad medhjälpare

Helvetestrollet
Först fick man känslan av att Motoroldies sänt oss ett troll som en slags gimmick. En present till extra mysiga kunder. Men icke. Nu är det tydligt att de bara ville posta iväg trollhelvetet så långt bort som möjligt.
Det har varit en tung vecka.
 Inte jättemycket har blivit gjort, men det vi lyckats med har varit viktiga grejer. Bra för själengrejer.

–Stanna kvar här, jag vill snacka med dig!
Men trollet sprang för att dyka upp en stund senare i en
sortimentlåda för o-ringar. Vet ni hur lång tid det tar att
sortera 300 o-ringar?
Lång.

Ny bromssköld lyckades vi lacka.
Utan trollets hjälp.





Smågrinigt utgångsläge


Testning av bromsoket. Med hjälp av ett bromsokssverktyg (till exempel som detta) och
några vanliga tvingar kan man hålla några kolvar inne medan med
med bromspedalens hjälp kan få de andra att röra sig.
Men man vill inte att de går ut för långt.
Det kan vara som förgjort att få in dem om de trillar ut.

Nylackerad bromssköld på plats EFTER testning av bromsok,
med tillhörande sull. Kom i håg att bromsolja löser färg.

torsdag 21 april 2016

Volvo Amazon 121 1967_2


Storebror: I det förra blogginlägget sa Lillebror att Storebror bara hade bankat lite på hjulen för att få bromsarna att släppa. 
Det var inte alls sant. Småsyskon är ju av naturen opålitliga som alla vi storasyskon vet. Jag hissade minsann upp bilen och tog av hjulen innan jag med väl avvägd kraft och stor precision bankade besinningslöst på oken tills de släppte. Det finns en anledning till varför bilden av bromsarna är gjord i en snygg rost-brun färg.

Det som jag däremot var glad och tacksam över var att jag, min vana trogen, hade smort in hjulmuttrarna med fett förra gången som jag bytte hjul, för sisådär 12 år sedan, så hjulen var enkla att ta av.


Rostiga bromsar.

Proffsverktyg.

Över till kung lillebror:
Det har varit ett elände. Som det ofta kan vara. Bromsar på bilar som varit
stationära alltför länge är ofta ett elände. En del av denna vecka har jag
jobbat på bromshistorien och bromsrörets nippel gick av i oket. Några millimeter stack ut.
Jag svetsade på den så den blev ljusröd, sedan svetsade
jag även fast en metallstav på den. När den svalnat till mörkröd började
jag dra lite i staven. (Gubbskämt undanbedes)
Till slut gav den upp och kom ut, men det var lika med luftningsnippeln.
Efter den historien kunde jag kona till ett nytt bromsrör, men så enkelt gick det
inte, för det blev fel rörnippel och den tätade inte nere i oket. På'n igen. Rätt rörnippel är beställd.
 Det ser ganska kört ut i det här läget, men jag tycker mig känna
att den kan röra sig en halv millimeter..


Du ser ju själv vem som vann, din envisa f*n!
Det är inte nödvändigtvis estetiskt fint när man är duktig i verkstan.

Den röda kapar rören. Den blå underlättar att skapa snygga och distinkta böjar.
Man är väl fjollig egentligen, men det blir ju så fint att t.o.m. dekoratören Ernst skulle gilla det.
Här konas nya bromsrör. Biltemas dyraste verktyg funkar helt utmärkt.
Hela fästet lossnade från bromsskölden.
Brorsans pärla är sämre än vad vi minns.





Ny bromsslang hittades på hyllan. Här har passerat amazoner förr.

Gamla grejer som inte ens kan tas isär. Typiskt storebröder att skicka över
eländet på småbröder.


Särskild uppdatering fredag kväll!
Motoroldies har inte betalat ett skvatt för att få PR här, men vi har känt
ägaren Lennart sedan förra istiden ungefär, och vi handlar gärna av'en.
Igår beställdes delarna och idag dök de upp. Bra jobbat Motoroldies med crew!
Vi beslöt att göra en halvhjärtad så kallad "unboxing" när vi öppnade lådan...
och det blev roligare än beräknat. Häng med nu!

Bildelar! Smaskens!
Lappen som man aldrig har tid att läsa och sen tappar bort.

Godis? Vi har inte beställt nå godis? (Börjar ana oråd)

Vi bär ut den ur huset ifall att det är något explosivt.

Aha. En klibba, men det var väl gulligt.

En doftis! Ja som småbarnsförälder luktar man väl inte viol direkt.
Fint av dem att skicka en sån.
Visitkort och en isskrapa. Det var väl att ta i. Man tackar! *Bugar med hatten i hand*
AARGH! TA BORT DET, TA BORT DET!
Bägge bröderna lider av trollfobi sedan barnsben.
Fy satan så ful den är. Men den har iallafall inte foppatofflor.
Resten av lådan plockades ur utan incidenter.
Här är det de saknade två bromsslangarna. Vi hade ju en främre sedan tidigare.
Detta är en främre och sedan de bakre.

Bakre bromscylindrar. Kostade 175:-/st. Ingen idé att hona ur-
och renovera de befintliga för den kostnaden tycker vi.
Speciellt eftersom storebror betalar. (Lillebrors anmärkning)

Massor av nya bultar eftersom lillebror inte vill smutsa ned sina frökenfingrar i onödan.
Notera även nya pirelliband till framstolarna. Något som storebror betalar utan att egentligen
varken ha beställt eller ens vet om. Förrän han läser sin egen blogg.

Två tvära balkar och en bromssköld. Nu kan lillebror stå på medan
storebror sippar på en grön drink någon annanstans.







Tips från storebror: Jag slår i en skvätt diesel blandat med motorolja i cylinderloppen om bilen står en längre tid, för att den inte ska fastna, men om den HAR fastnat kan man också tippa i en skvätt i varje cylinder genom tändstiftshålen. Då släpper det oftast. Eller inte.

fredag 15 april 2016

Volvo Amazon 121 1967

There might be a translation button on the right, depending on what kind of device you are on

Det var en gång två bröder som bodde i en stuga i skogen. Där gick de dagarna i ända och ollade sina gamla bilar.

Just de här bröderna bodde i var sin skog, i var sin stuga, med var sin familj och var väl som folk är mest, fast lite smutsigare under naglarna. Och det där med att fila på gamla manicker blev det väl inte heller så mycket med eftersom jobb och familj oftast, och helt korrekt, prioriterades.

Därför nappade Storebror direkt när Lillebror föreslog att han skulle hjälpa till att få en av Storebrors Amazoner genom besiktning. Lite draghjälp är alltid välkommet i vardagsstressen. Hur kulle man annars få saker gjorda?

Vi kommer att redovisa projektet här. 
–Vad krävs för att slå igång en bil som har stått länge och är i lagom inslitet skick, hur lång tid tar det, och vad kostar det?  Om du har funderat på att "skaffa en veteranbil att gå och putsa på", men inte har råd med en som är i toppskick så kan du kanske få en del uppslag här. Häng med i våra garage.

Vill man kurera en stressad kropp så finns inget bättre än att skruva Amazon.

Vagnen i fråga hade inte startats på tio–femton år. Storebror hade vänligheten att knacka på fälgarna så att bromsarna släppte taget. En rullande bil är en gladare bil. Vi vinschade upp den dammiga mojängen på en trailer och satte av hemåt. På hemvägen tittade vi ofta i backspegeln. Det glada ansiktet på en Amazon livar upp de mest frusna hjärtan!
Väl hemma kollades oljan. Man börjar alltid så. Kolla att det finns smörja i rovan. Sedan kommer soppan. Moderna drivmedel ledsnar med tiden, så det är sällan idé att ens försöka starta på det som finns i tanken. Därför kapades gummislangen mellan bensinröret och bensinpumpen som sitter på motorn. Ett billigt bensinfilter trycktes dit för att hindra eventuella partiklar från tanken att täppa till bensinpump och förgasare. Detta spar mycket gråt och tandagnisslan. Sedan togs bensinslangen bort från förgasaren och stoppades ned i en tom plastflaska.

Därefter satte vi i bilen ett friskt batteri samt tog av luftrenaren. En snapsstor skvätt bensin rakt ned i förgasaren strax innan första startförsöket. Bilen startade nästan, men lät som om den försökte motverka sig själv. Tändningen satt fel, och tians fast nyckel hämtades i verkstan. Fördelaren vreds något åt vänster, sedan ville bilen gå för egen maskin, i varje fall så länge snapsarna räckte.
När motorn var något uppvärmd kunde den gå på sin egen gamla bensin från tanken, och den gick bättre och bättre. Storebror påminde om att kolla om kylmedium (vatten och glykol) fanns i kylaren, så jag antar att han inte är helt tappad. Trots allt.


Kolla! Ett "barnfind"! 
Dessa fynd är väldigt populära just nu och betingar ibland ett högre värde än de renoverade bilarna. 
–Så om någon hostar upp tretti' lök innan helgen…


Den som äger en biltrailer har väldigt lätt att få vänner.



"Det är bäst att vi ställer den så att grannarna inte ser så mycket av den" sa Lillebror. Det är kanske inte alla som ser potentialen i denna juvel.


Det viktigaste i det här läget är att skruva av backspeglarna som ser ut som elefantöron av svart plast. Man ska ju börja någonstans.


Den lever! Motorn går igen efter… 12 år ungefär. 
Det är i runda slängar en livstid räknat i moderna bil-år.



En ny vakuumslang mellan förgasare och tändförställningen klipps till och monteras.



Stilstudie. Förfall kan ju också vara vackert, på sitt sätt…







Slangarna till värmepaketet verkar vara lite torra



Kabeln till motorvärmaren ser nästan ut som om den har smält.



När bilen senast brukades byttes tändspolen ut. Den nya sattes fast med buntband "bara så länge att man kunde testa om det var tändspolen som var felet". Detta bekräftar det gamla ordspråket att "det finns inget som är så permanent som en tillfällig lösning".













Kolla! En subwoofer!


Kortlista för att väcka gamla fordon:
1. Kolla om motorn går runt. Dra i motorns kylfläkt (inte om den är gjord av plast) så att motorn roterar.
2. Kolla om det finns olja i motorn. (Byt den innan startförsök om den ser för jävlig ut)
3. Koppla bort fordonets bensintank omedelbart och led istället fram färsk bensin.
4. Snapsa förgasaren på egen risk. Ha brandsläckare tillgänglig.
5. Använd ditt bästa bilbatteri, annars slutar det ändå med att du måste hämta det.
6. Fuska inte med skyddsutrustning i de fall de kan behövas.

Nu spann Amazonen som en katt och humöret hos mekanikern var på topp. Nästa utmaning var att kopplingspedalen gick rakt i botten utan minsta friktion. Amazoner hade hydraulisk koppling fram till 1968-69 så här saknades det hydraulolja. Oljan i dessa system är samma som till bromsen, så vi tog fram en flaska bromsolja. Sedan kom det roliga: Skruva bort kopplingens slavcylinder på plats utomhus. Bultarna satt som berget. Ena handens tumme höll in halvtumsnyckelns huvud på bultskallen medan den andra pumpade upp en domkraft direkt på nyckelns skaft. Reslutatet blev en tryckande kraft som ingen bult i världen kan motstå. Succén var ett faktum. Snart låg hela hydrauliken på arbetsbänken. Slavcylindern läckte när tryck pumpades upp, så den togs isär. Tyvärr finns inga bilder på detta, men det går till som följer:




1. En låstråd av fjäderstål tas bort.
2. Kolven kommer ut, och bakom den finns en fjäder.
3. Kolven har en tätning av gummi. När den är bytt och rengjord är kolven klar att sättas tillbaka förutsatt att den inte är skadad.
4. Cylindern honas ur med ett speciellt verktyg satt i en borrmaskin. Är cylindern rengjord och befinns vara i okej skick monteras delarna ihop igen, glöm inte fjädern och låstråden.
5. Montering, påfyllning av hydraulvätska (bromsolja i många fall) och luftning av systemet.
Detta är inte raketforskning, och bara klurigt första gången. Snart är det bara en meditativ och trevlig sysselsättning.

  

Renoveringskit till slavcylindern, hydraulisk till Volvo Amazon 1967 köptes här:
http://motoroldies.se/Shop/index.php?menuitem=200&artikel=273169&Visa=Visa

Nu kunde bilen (som nyss var ett livlöst vrak) förflytta sig själv, och en varm känsla uppstod på insidan av en glad mekaniker. In i verkstan körde en röd Volvo som nu verkade vara på väg någonstans. Nedlagd tid så här långt var endast 4,5 timmar, dvs. en förmiddag. Att väcka en Amazon är något av det mest tillfredställande en människa kan göra.


Nyvaken röd sextiosjua möter för ett ögonblick en
sextiofemma sport byggd för skogen. Bägge bilarna, liksom även
en tredje från 1969, räddades av bröderna undan en säker död inom folkrace.




fredag 8 april 2016

Ölburkar och -etiketter

There might be a translation button on the right, depending on what kind of device you are on

Under årens lopp har jag gjort några olika öletiketter och numer även en ölburk. Jag har till slut tagit mig i kragen och fotat de flaskor som jag har sparat. Många av etiketterna har blivit blekta och skadade med tiden, men det kan ju inte hjälpas.



Bière Blanche från Coppersmith's bryggeri i Västerås. Detta är den första burken som jag har gjort. Designbriefen tål att nämnas. "Jag vill att du gör en burk som skulle passa i filmen Semestersabotören". –Kreativt så att det förslår, och detta blev resultatet. Formgivningen är starkt influerad av Jugendperioden, men i en helt fri tolkning.

2016-12-26. Session IPA. Den senaste i serien. Den har dock varit på marknaden ett tag innan jag själv fick fatt i ett ex.




2016-11-04. Imperial Indian Pale Ale hade premiär i veckan. Här är den senaste etiketten som jag har gjort. Designbriefen innehöll ord som "Indisk", "frimärke", "elefant eller tiger". Logotypen gjordes som en stämpel som binder samman "frimärket" med den vänstra sidan av etiketten. Hela bakgrunden pryds av ett Indiskt-inspirerat mönster.








27/10-2016. Ekaros hade premiär i fredags och finns nu i Systembolagets beställningssortiment. Kunden hade redan valt den svarta flaskan och bad mig göra en matchande etikett som visar en lite dyrare produkt. Ordet "vin-känsla" ingick i designbriefen. Resultatet blev en klassisk, stilren etikett i guld och svart.


Lägg märke till att logotypen är tryckt i matt lack "i bakgrunden" på etiketten. En designdetalj som ger en extra dimension till formgivningen.


"Westerås Premium Lager" från Coppersmith's. Kunden lämnade ett exempel på en gammal etikett och sa att han ville ha "något liknande". Detta är min tolkning. Finns i Systembolagets beställningssortiment 2016.
Formgivningskuriositeter inkluderar en sköld med något slags symbol för Västerås: Tre sockertoppar som det kommer eld ur, men i denna version kommer det såklart bubblor/skum. Silhuetterna av manspersonerna bredvid skölden är Platon och Sokrates, eftersom man blir så filosofisk av öl. Det smakar gott också. Ölet alltså.





"Westerås Golden Ale". Kom ut den 3.e Oktober 2016 och etiketten bygger på samma utseende som "Premium Lager" då den ingår i samma serie. Tryckeriet StrongPoint har som vanligt gjort ett toppenjobb när det gäller trycket!
Ölet är smakrikt och fylligt med toner av citrus. Mums!


Coppersmith's Saison. Ett friskt och fruktigt öl. Etiketten är uppbyggd runt en illustration av stiliserade humleknoppar. Lägg märke till den lekfulla stansningen av etiketten. All credit ska gå till beställaren Petri Karhukorpi som törs "ta ut svängarna" när det kommer till designförslag och spännande stansningar.


Linjen under rubriken "Saison" är faktiskt en del av streckkoden som har dragits ut…


…fast den går inte hela vägen över etiketten, och den stannar inte heller "kant-i-kant" med etikettens raka sida. Allt för att reta min kamrat Jocke som inte tål saker som inte linjerar. 


2016-11-11. Såg min design på TV. Kul.


Old Swedish Lager. Detta var den första öletikett som jag gjorde för Munkbo Ångbryggeri.  Bakgrunden är en trästruktur och namnet har en förvrängd fylle-dropshadow som jag lade ner en del arbete på. Gjordes i slutet av 90-talet, medan jag jobbade som Art Director på en reklambyrå i Falun.


Baksidesetiketten till Old Swedish Lager.


Nästa uppdrag från Munkbo var denna Julöl. Bakgrunden på denna röda och gröna etikett blev en snökristall som modifierades kraftigt i Photoshop. Teckensnitt och "fylle-skuggan" följde med till denna produkt för att hålla designlinjen. Även denna är gjord medan jag jobbade på reklambyrå.


Trekomafemman är jag speciellt nöjd med. Alkoholhalten skulle skrivas ut med siffror (vilket jag också har gjort längst ner på etiketten) men det såg inte bra ut, och jag fick kämpa en del internt innan jag fick visa kunden förslaget med alkoholhalten utskriven i text. Han köpte förslaget direkt.


Baksidesetiketten.


Starkölsglögg. En intressant smakupplevelse som världen troligtvis inte var redo för i början av 2000-talet. Teckensnitt och fylleskuggan hänger fortfarande med, om än i lite annorlunda form. Till denna fotade jag även bakgrundsbilden. Munken i toppen av etiketten var framtagen av kunden. Jag måste ha gjort denna under egen flagg i företaget Kosmopolit Design AB. Troligtvis i samarbete med reklamföretaget Outback Communication i Borlänge.


Baksidan. Vem var det som skrev texten? Minns inte nu.