1. De ser inte hur man ser ut.
2. När man bara mailar till varandra så har man tid att tänka innan man pratar.
3. Blir det fel ändå så kan man alltid skylla på att man inte kan språket.
4. Man har någonstans att sova när man kommer på besök. I alla fall första natten.
Grant heter internetkompisen och han har en Chevrolet Firenza CanAm V8. Den typen av bil är vår gemensamma nämnare. Vi har varsin. Hans fungerar…
"Visst kan vi ses på torsdag" sa han i telefon. –Fast jag brukar hänga hos en hoj-klubb på torsdagarna. Vill du hänga med?
–Självklart!
Vi svänger in på mindre och minde gator och är till slut i ett typiskt amerikanskt industriområde, tänk 70-tal och Baretta. Vi svänger in genom en anonym öppning i en betongvägg och åker uppför en brant ramp. Där uppe på taket ligger klubblokalen.
Mc-klubben Cretins står för "the preservation and glorification of the café racer motorcycle and it's roots" och är hardcore bikers. Jag såg inga superputsade hojar vid deras klubblokal men dock en massa väl använda caféracers och förare med brutna lemmar. Trafiken i Los Angeles är väl inte idealisk för mc-trafik antar jag.
Klubblokalen. Mitt i Los Angeles. Uppe på en annan byggnad. Skumt när man är van att mc-klubbar ligger långt från ära och redbarhet.
En racer-Bultaco fick åka på flaket till en Pick-up, men så var den inte heller utrustad för mörkerkörning.
Skaplig utsikt från klubblokalen!
BOOM! Någon hällde en halv reservdunk i en tunna och satte eld på lite spillvirke så att vi skulle hålla oss varma och hitta till muggen.
Inne i klubblokalen. Allt man förväntar sig av underhållning och minnessaker. Flipperspel, biljardbord, TV/DVD, bar såklart, troféer och trasiga mc-delar som alla har en historia att förtälja.
Honda 750 med racer-sadel. Så ska det se ut!
En gammal BMW stack ut i mängden.
Guzzi och Ducati. Italienska motorcyklar är alltid gångbara i caféracer -kretsar.
Cool Guzzi med cool hjälm.
Dessa dundrade in tillsammans, med buller och bång. Det ekar fint mellan betongväggar.
Killen till höger är Grant. Killen i den röda jackan presenterade sig som Nick och han har åkt över 320 km/t på en 250cc tvåtaktare…
…och han hade bild av "hojen" på väggen hos klubben.
Hemma hos Grant. Han tröttnade på svindyra lägenheter utan garage och hyr istället en industrilokal i downtown LA. De orange-färgade pelarna längst in är hyllsektioner i industriformat. Sådana är jättestarka. Grant använde sina till att bygga en övervåning i garaget. Där bor han. Verkligt mysigt! Tänk bara att kunna köra bilen ända in i köket när man kommer hem på kvällen! Inte dumt.
–Vad blir det till middag älskling? Du kan hänga brickan här på dörren.
Trevlig helg! Snart kan vi också åka motorcykel.
