Ni kanske minns att jag var på Mantorp Park för att köra racerbil i oktober. Det gick inte så bra, (http://fredagsbilen.blogspot.se/2014/10/aterfalls-racing.html) så i början av november gjorde jag ett nytt försök. Nu på Sviestad motorstadion utanför Linköping.
Sviestad är en drygt 2 km lång och ganska smal bana som jag inte hade kört på tidigare. Startfältet var skapligt stort och vädret var… uselt. Kallt och regnigt. –Men, bilen satt ihop och gick som ett skott. Hela dagen. Eftersom jag skulle köra en åttatimmarstävling tillsammans med tre andra förare så blir det ganska mycket tid bakom ratten.
Jag hade varit lite fundersam. Skulle jag fortfarande klara av att köra fort på bana efter 15 års frånvaro? I någon annans bil dessutom. Är det samma goda sammanhållning och stämning i depån? Skulle det fortfarande vara lika kul att köra? Så… där stod jag. Med min gamla skyddsturustning och väntade på min tur.
–Är det där den nya Vintage-serien frågade en medtävlare och pekade på min overall. Nää, den var ny senast jag körde racerbil.
Jag hade inte behövt oroa mig. Det var lika kul. Sammanhållningen är fortfarande fantastisk, och ja, jag var hyggligt snabb. Jag var nämligen inte den enda som hade köpt en plats i förarsätet. Oscar hade också köpt sig en förarplats. Han är en "lovande svensk racingtalang" som har gjort en mönsterkarriär, ni vet; olika Gokartklasser, sen någon juniorklass i bil och senast hade han kört Radical. En erfaren kille alltså, trots sin ringa ålder.
Så extra kymigt för honom då att bli ifrånåkt av en gubbe som inte har tävlat på 15 år.
Till hans försvar ska väl sägas att det regnade lite mer just under hans körpass, men det var ju ändå en klen tröst för en vinnarskalle som han, som var tydligt störd av att bli frånåkt under hela dagen. Av en gammal farbror. Som tur var fick han köra dagens sista pass, då banan hade börjat torka upp, och då fullständigt krossade han mig med varvtider två och en halv sekund snabbare än mina. Slutet gott allting gott alltså. Han var snabbast och jag fick en ego-boost.
Vi kom tvåa i tävlingen, tvåa i klassen (vi körde alltså ifrån de "snabbare bilarna") och teamet kom trea i serien. Team Koenig motorsport har koll på grejorna och kommer att bli farliga nästa säsong. Hoppas att jag får råd att köpa in mig i några fler tävlingar. Sponsring? Någon?
En del av startfältet. Det är stor skillnad på bilval mellan de olika teamen, men den blå CRX-en vann faktiskt.
Vårt vapen. En Honda som växlades vid åtta tusen. Hela dagen lång.
Oscar gör sig redo
Jens är glad trots regn
"Kimi" busar med intercomen
Johan tankar
Tankstopp i den glamourösa racingvärlden.
Förarbyten går snabbare om man inte försöker att göra dem fort…
Kebab racing körde mycket sidlänges i vätan
Uppförsbacke?
En Peugeot vilkens växellåda rasade. 51 minuter senare var den inte bara bärgad tillbaka till depå, utan lådan var bytt och bilen var tillbaka i tävlingen efter en heroisk mek-insats.
Tegerahandskar såklart!
Brumelibrum. Det här var kul. Nu ska jag bara tjäna ihop en väldans massa kosing så att jag kan köra mer.
Precis när jag sitter och tycker att jag har skrutit och klappat mig själv på axeln, så dyker detta upp i kiosken. Otroligt skoj och smickrande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar