Ful-fakturering

Jag avskyr trängsel.
Därför flyttade jag hem; tillbaka ut i skogen, efter fullgjord utbildning, trots att jag hade alla förutsättningar att få ett bra och välbetalt jobb i staden. Det var helt enkelt för mycket folk överallt, och ingenstans fick man vara i fred.
Därför är det lite extra irriterande när man får fakturor avseende trängselskatt. Det är ungefär som om det är en ynnest att få trängas. "Ska du hit och trängas med oss så får du betala för det".
De senaste gångerna som jag har varit i kungliga huvudsaken har jag tagit tåg eller buss dit, bara för att slippa trängas, med bilen i alla fall.

Nu landade det nyligen en faktura från Transportstyrelsen i postlådan. Åtta passager i Göteborg, till en summa av 74 riksdaler. Av någon outgrundlig anledning verkar det som om jag har fått rabatt och slutsumman blir 21 spänn.
Det lustiga i sammanhanget är att bilen, vilkens registreringsnummer står på fakturan, inte har varit i bruk under de senaste tio åren. Den bilen har inte använts sedan min sambo trampade foten igenom golvet på den. –och jodå; den står fortfarande kvar bakom skjulet.

Tjugoen spänn sa jag till min sambo. Det sitter jag inte i telefonkö för. Å andra sidan så står det på fakturan:
"För att undvika en tilläggsavgift på 500 kronor ska betalningen finnas bokförd på Transportstyrelsens konto för trängselskatt senast 2014-12-01." och "Även om du anser att beslutet är felaktigt är du skyldig att betala in skatten i tid. Din begäran om omprövning av beslutet ska senast 2014-12-15 komma in till Skatteverket, Trängselskattesektionen, 701 87 Örebro."
WOW! Vilken affärsidé! De skickar ut en faktura som måste betalas, annars tillkommer fler avgifter, även om fakturan i fråga är felaktig. För att återkräva summan (en struntsumma naturligtvis, som ingen tycker att det är värt att bråka om) måste man skriva ett överklagande som ska skickas in via traditionell snigelpost.

Vem som helst som gör så här hamnar i fängelse. Förutom om man är ett statligt verk alltså.

–Kosta vad det kosta vill: Jag ska ha tillbaka mina tjugoen spänn!

Först betalar jag summan, för jag tvivlar inte en sekund på att Transportstyrelsen kommer att fakturera mig en femhundring i exakt samma ögonblick som fakturan förfaller.

Första gången som jag ringer till Transportstyrelsens kundtjänst så har de stängt redan kl. 12.00 eftersom det är dag före röd dag.

Nästa gång som jag ringer tar det bara 4 miuter i kö för att komma fram till Transportstyrelen och tala med en riktigt trevlig kvinna som hänvisar mig till Skatteverket och ger mig ett telefonummer. Hos Skatteverket är det ännu kortare telefonkö och allt går jättesmidigt. De har direkt tillgång till bilderna på gällande registreringsnummer och kan se att det är en utländsk bil med snarlik skylt som har blivit registrerad. jag passar på att fråga lite mer och får veta att de i stort sett bara kan se registreringsskylten för att inte göra intrång i den personliga intregiteten (Det har tydligen hänt att svartsjuka äkta hälfter har ringt för att snoka i om den andra äkta hälften har haft sällskap i bilen som blivit fotograferad av "Trängselskattekameran").
Avläsningen av nummerskyltar går automatiskt, men i fall som mitt, där fel uppstått, så kan en spärr läggas in som gör att gällande registreringsnummer kommer att kontrolleras manuellt innan nästa faktura skickas ut, så det var ju ändå bra att jag besvärade mig och ringde. Då slipper jag kanske detta i fortsättningen och har blivit lite klokare på kuppen.
–Så om detta händer dig: Slå en signal till Transportstyrelsen och be dem att plocka fram bilden och kolla om det verkligen är ditt fordon som är ute på vift.

Nu är mina 21 spänn insatta på mitt konto och jag har fått två brev av Skatteverket. Ett mycket formellt som förklarade händelseförloppet och som bekräftade att mitt överklagande blivit godkänt, och ett brev som berättade att mina pengar har blivit insatta på mitt konto igen. Oj så många personer som jag har satt i arbete för att få tillbaka mina tjugoen spänn. Man får ju nästan lite dåligt samvete…

Inget mer drällande i Göteborg för din del, du har utegångsförbud olydiga bil!

Jag är en kass mekaniker

Jo, faktiskt. Jag är ingen vidare mekaniker. 

Det är inte så att jag inte klarar av att sätta ihop prylarna, för det gör jag, så småningom, men det är just detta "så småningom" som är mitt problem. Jag tycks helt enkelt inte kunna "smacka ihop" något så att det funkar. Nejdå, det ska göras rent och fint på alla sätt innan jag kan komma mig för att sätta ihop grejorna igen, och det är ju detta evinnerliga tvättande och putsande som tar tid. Därför har Mazdan stått i garaget i tre veckor medan jag har gjort om strålkastarna för högertrafik (rapport kommer om hur man gör). Något som man lätt borde hade hunnit på en helg…

Nu sitter den i alla fall ihop och jag tvättade och monterade framhjulen igår. I dag ska den registreringsbesiktigas och jag har tagit ledigt från jobbet under förmiddagen.

Mazda RX-8 är en av de bilar där nummerplåten verkligen skämmer utseendet, och medan fronten var avplockad passade jag på att skruva bort nummerplåtshållaren, något som jag tveklöst kommer att ångra då jag ska montera nya svenska skyltar på den…

Detta är en av mycket få moderna bilar som jag tycker är snygg.

Framhjulen tvättades ute på gården, i en plusgrad, i skenet från en sladdlampa. Det blev ganska bra, men det var kanske överkurs att polera alla hjulmuttrarna. Ni förstår nog varför allting tar orimligt lång tid för mig. (Detta är den sämsta fälgen som är kantstött).

Återfallsracing. Igen.

Ni kanske minns att jag var på Mantorp Park för att köra racerbil i oktober. Det gick inte så bra, (http://fredagsbilen.blogspot.se/2014/10/aterfalls-racing.html) så i början av november gjorde jag ett nytt försök. Nu på Sviestad motorstadion utanför Linköping.

Sviestad är en drygt 2 km lång och ganska smal bana som jag inte hade kört på tidigare. Startfältet var skapligt stort och vädret var… uselt. Kallt och regnigt. –Men, bilen satt ihop och gick som ett skott. Hela dagen. Eftersom jag skulle köra en åttatimmarstävling tillsammans med tre andra förare så blir det ganska mycket tid bakom ratten.

Jag hade varit lite fundersam. Skulle jag fortfarande klara av att köra fort på bana efter 15 års frånvaro? I någon annans bil dessutom. Är det samma goda sammanhållning och stämning i depån? Skulle det fortfarande vara lika kul att köra? Så… där stod jag. Med min gamla skyddsturustning och väntade på min tur. 

–Är det där den nya Vintage-serien frågade en medtävlare och pekade på min overall. Nää, den var ny senast jag körde racerbil.

Jag hade inte behövt oroa mig. Det var lika kul. Sammanhållningen är fortfarande fantastisk, och ja, jag var hyggligt snabb. Jag var nämligen inte den enda som hade köpt en plats i förarsätet. Oscar hade också köpt sig en förarplats. Han är en "lovande svensk racingtalang" som har gjort en mönsterkarriär, ni vet; olika Gokartklasser, sen någon juniorklass i bil och senast hade han kört Radical. En erfaren kille alltså, trots sin ringa ålder. 

Så extra kymigt för honom då att bli ifrånåkt av en gubbe som inte har tävlat på 15 år.

Till hans försvar ska väl sägas att det regnade lite mer just under hans körpass, men det var ju ändå en klen tröst för en vinnarskalle som han, som var tydligt störd av att bli frånåkt under hela dagen. Av en gammal farbror. Som tur var fick han köra dagens sista pass, då banan hade börjat torka upp, och då fullständigt krossade han mig med varvtider två och en halv sekund snabbare än mina. Slutet gott allting gott alltså. Han var snabbast och jag fick en ego-boost.

Vi kom tvåa i tävlingen, tvåa i klassen (vi körde alltså ifrån de "snabbare bilarna") och teamet kom trea i serien. Team Koenig motorsport har koll på grejorna och kommer att bli farliga nästa säsong.  Hoppas att jag får råd att köpa in mig i några fler tävlingar. Sponsring? Någon?

En del av startfältet. Det är stor skillnad på bilval mellan de olika teamen, men den blå CRX-en vann faktiskt.

Vårt vapen. En Honda som växlades vid åtta tusen. Hela dagen lång.

Oscar gör sig redo

Jens är glad trots regn

"Kimi" busar med intercomen

Johan tankar

Tankstopp i den glamourösa racingvärlden.

Förarbyten går snabbare om man inte försöker att göra dem fort…

Kebab racing körde mycket sidlänges i vätan

Uppförsbacke?

En Peugeot vilkens växellåda rasade. 51 minuter senare var den inte bara bärgad tillbaka till depå, utan lådan var bytt och bilen var tillbaka i tävlingen efter en heroisk mek-insats.

Tegerahandskar såklart!

Brumelibrum. Det här var kul. Nu ska jag bara tjäna ihop en väldans massa kosing så att jag kan köra mer.

Precis när jag sitter och tycker att jag har skrutit och klappat mig själv på axeln, så dyker detta upp i kiosken. Otroligt skoj och smickrande.

Mektips polering

Gamla jeans är ganska värdelösa som polertrasor, eller trasor i största allmänhet. Framförallt eftersom de har sömmar överallt. Ett trix som jag lärde mig mer eller mindre av en händelse  är hur man slipar runda saker jättelätt. (jag skulle slipa rören till ett element i badrummet i en lägenhet där jag bodde, och hittade inget slippapper, bara en rulle smärgelband, från någon slags maskin). Häng med när jag polerar bort gummirester och ärg från insugsrören på en gammal Honda.

Klipp ut en lång söm från jeansen. En så'n här är otroligt slitstark, och som en liten bonus får du fin-fina trasor över när du har tagit bort sömen.

Lägg sömen över det som ska poleras och dra fram och tillbaka. Busenkelt, och plötsligt blev det bökigt att polera den sida av delen som är lätt att komma åt.

Blankt och fint även på den sida som man bara kan se med en fickspegel, eller en mobilkamera.

Så spara dina gamla jeans och kolla efter en rulle smärgelband nästa gång du är på en bilmarknad. Det är superbra att ha till de där "svårt att komma åt -ställena".

Trevlig helg.