fredag 4 maj 2012

Jasså, kan du sån't!

Ibland börjar grannar och arbetskamrater att visa uppriktigt intresse för något av mina fordon. –Eller kanske har vi redan pratat klart om vädret… Hur som helst, när man berättar vad som är gjort åt åkdonet kommer ibland kommentaren: "Jasså, kan du sån't"! –och genast förstår jag att de tror att jag kommer att svetsa fast bakre hjälpramen, byta koppling, renovera bromsarna och löda ihop motorstyrningen i deras -01'a Mitsubishi. 
För ett par hundra spänn.
Mitt svar blir "Nää, det kan jag faktiskt inte", även om vederbörande klart och tydligt kan se att jag faktiskt kan såväl svetsa som löda och skruva. 


Saken är den att i kommentaren "Jasså, du kan sån't" ligger det alltid en tidsfaktor. 
Att "kunna" något står alltid i relation till nedlagd tid. Man måste kunna lösa problemet inom en rimligt tidsram till en rimlig kvalitet. –Och jag kan faktiskt allt bara jag får tillräckligt med tid på mig. Och om jag inte kan, så kan jag lära mig. Återigen: Förutsatt att jag har tiden till det.


Sen var det frågan om "rimlig kvalitet". 
Vansinnigt tråkigt. 
Bra och snyggt ska det vara. Svetsat, riktat, slipat, polerat. Lackerat, förzinkat eller förkromat. Inte bara fungerande. 
Som min salig mormor brukade säga: "Alla kan se resultatet men ingen kan se hur lång tid det har tagit". Det är det som är så himla skönt med "hobby-mekning"; att jag inte behöver prestera något under en viss tidsrymd. Om jag vill sitta på min pall och dricka en pilsner medan jag funderar på vad nästa steg i renoveringen blir, så kan jag göra det, –och jag har inte den minsta lust att sitta och titta på någons hopplösa andrabil.


Ni vet var ni kan finna mig.



2 kommentarer:

  1. Bra sagt! Mycket bra sagt!

    SvaraRadera
  2. Jag har en liknande version:
    -Kan du hjälpa mig med min Daihatzu, brukar de fråga mig.
    -Nä, men jag kan berätta hur du ska fixa det själv, svarar jag då.
    Sen hör man inget mera.

    SvaraRadera